The death of a girl

Usch, jag hade en mardröm inatt, och den var så verklig att jag fortfarande mår dåligt.
Det började såhär:

Jag sökte jobb i en klädbutik som låg i källaren av en kyrka. (ingen gammaldags vacker kyrka utan såg mer ut som ett vanligt hus.) Jag hade jobbat där förr och det var skit, men jag var i behov av pengar. Jag hade dessutom varit väldigt duktig på det här jobbet, till skillnad från mina arbetskamrater.
Medan jag satt med ett ansökningspapper man skulle fylla i kom min gamla chef och började skälla på mej och det kändes inte så bra, till slut sa jag att jag hade ändrat mej och lämnade tillbaks pappret tomt.
Chefen blev om möjligt ännu surare och gick iväg för att ha intervju med en massa andra (väldigt unga) ungdomar.
Jag, och Helga som var med som stöd eller något, gick ned i köket och där låg mina nötter som jag köpte igår (verklighet), snyggt upplagda på ett fat mellan massa goda chokladpajer och tårtor.
Vi satte oss och började äta och strax kom ungdomarna som hade intervjuats för jobbet, det var ca 7stycken och bara en av dem skulle få jobbet. Alla var nervösa.
Jag försökte lugna dem med att det var ett enkelt jobb, och så berättade jag vilken skit chefen var och hur de utnyttjade sina anställda.
En av killarna verkade konstig, han var högljudd och hade okontrollerade våldsamma rörelser hela tiden. Han började skrika om att han ville ha choklad, så vi gav honom chokladkakan med mashmallows på.
Han tog en bit och skrapade över all mashmallow på hela kakan till sin bit. Det gjorde mej väldigt irriterad, jag var också extremt sugen på choklad och mashmallows.
Jag vräkte i mej av chokladkakan iallafall, sen blev jag sugen på lakrits. Som tur var stod det en skål med lakrits i kylskåpet, Helga och jag vågade bara ta varsin sen sprang vi upp till övervåningen.
Då kom jag på att i ett skåp där uppe fanns massor av mina grejor, mest tallrikar och glas och sånt.
Jag började sortera ur, och när chefen kom trodde jag han skulle bli skitsur som vanligt men han såg mest ledsen ut, även om han snäste litegrann. Jag insåg att han mest av allt ville att jag skulle jobba där för de andra verkade inte så bra och duktiga.
På vägen ut gick jag genom kontoret och mötte chefens närmaste man, en kille i 25års åldern. Han hade backslick och kostym och ville vara bäst på jobbet. Han verkade inte det minsta glad att se mej, han trodde att jag skulle komma och ta hans jobb. Där var även en tjej som jobbade, hon sprang förbi och log ett finurligt, brett leende. Hon hade rött hår och var väldigt vacker, men såg lite mystisk ut på något sätt.

Men jag gick ut igen, tog farväl av Helga och hämtade min son, som jag tydligen hade. Han var i fem-årsåldern och hette Samuel. Vi cyklade hem till några vänner till mej, det var två kvinnor som bodde på en mysig liten gata. Den ena hade en dotter som var lika gammal som min son, och de var bästa vänner. Hon var asiatisk och de hade gjort små dockor av ståltråd som såg ut som dem själva och satt ute i snön vid vägkanten.
Vi skulle fira nyår där, jag och samuel såg fram emot det, det skulle bli roligt!
På ena sidan av gatan fanns en stor mur med en dörr som man kunde stänga, och den hade vi nu stängt så att inte någon bil kunde köra in på vägen från det hållet.
Plötsligt knackade det hårt på dörren och man hörde en motor på andra sidan, någon ropade och ville komma in.
Jag fick en alamerande känsla i hela kroppen och tittade upp på de andra kvinnorna som såg lika skrämda ut båda två. Flickan satt och lekte i snön lite längre bort, och Samuel precis bredvid mej och gnällde om att han hade ont i en lös tand.
Vi kom överens om att den asiatiska flickans mamma skulle gå runt gatan på andra hållet och kolla vem det var, och om det var en fiende skulle den kanske bli trött av att behöva komma runt hela gatan.

Jag ropade "Samuel, gå in! Nu!!" och försökte låta samlad och inte arg.
Vi gick in i kvinnornas lilla lägenhet, det var bara ett rum med öppen planlösning till köket, väldigt litet. Det stod disk och saker överallt på bord och stolar.
Samuel undrade varför vi varit tvugna att gå in och tjatade om att han ville gå ut igen. Jag sa att vi skulle sitta här tysta och vänta på hans lekkamrat, och sen kanske vi kunde kolla på tecknad film.
Nu hördes ljudet av en motorcykel utanför och mitt hjärta stannade nästan när det small till så högt att glasrutan i dörren sprack!
"Samuel!! Lägg dej under täcket och blunda och håll för öronen!" Jag ville inte att han skulle behöva se och höra det hemska jag hoppades inte hade hänt. Han löd mej skrämt och kröp upp i ett hörn av sängen.
Jag kikade ut genom hålet i dörren och såg en kvinna med rött hår vid en motorcykel, bredvid två blodiga kroppar som låg på marken. Det var mina vänner! Jag frös fast där jag stod och kvinnan kom närmare och närmare. Precis när jag trodde att hon sett mig vände hon sig och började kliva upp på motorcykeln igen, när hon körde iväg log hon ett brett och nöjt leende. Hon var söt, men jag mådde illa när jag tittade på henne.

När hon hade åkt kunde jag bara tänka på att jag skulle ringa efter ambulans, och polis, snabbt ifall hon skulle komma tillbaks och ge sig på oss två. Eftersom jag inte ville att Samuel skulle höra ville jag hålla ordentligt för hans öron medan jag ringde, han fick kliva ur sängen och stod på golvet, helt oförstående och ovetande om vad som hänt.
"Vad är det här? en ny leksak?" Undrade han och pekade på något rött som låg vid änden av sängen, han plockade upp det och när jag insåg vad det såg ut som slängde jag mig fram och skrek "Släpp den!! BLUNDA!!!" jag fick tag i saken han höll i, men råkade smälla till honom på sin lösa tand.
Han började gråta och jag trodde det var för tanden, jag försökte trösta honom och sa att han skulle skölja munnen med vatten.
"Oj, förlåt. Du blöder ju från tanden din stackare."
Då tittade han storögt på mej och såg rädd ut.
"Näe, mamma. Jag blöder inte från tanden."
Blodet kom någon annanstans ifrån...
Det gick upp för mej vad det verkligen var jag höll i handen bakom ryggen.
"BLUNDA!!" skrek jag en gång till och han blundade.
Jag måste titta efter.
När jag plockade fram händerna stannade allting upp runt mej och jag började kväljas.
Det var en röd vante, den lilla asiatiska flickans vante. Inne i vanten satt det någonting, något kallt och blött. Det var hennes hand. Blodet rann utför min arm och jag tappade handen mot golvet, och det rann blod utför mitt ben också.

När jag vaknade var jag helt säker på att den lilla handen låg jämte mej i sängen.


sönderrivna fingertoppar

Drömde att jag var på ett spa.
Jag ville inte riktigt vara där men alla pratade om hur bra det var och vad härligt det kändes så jag tänkte att jag kunde passa på att få någon behandling när jag ändå var där.
En kvinna sa åt mej att sticka ned händerna i en skål med vatten.
Där fick jag hålla dem tills fingrarna blev uppvattnade, mjuka och russinliknande.
Sedan tog hon fram ett rivjärn, likt de man använder till att riva ost och sådant med.

Hon tog min vändsterhand och började riva bort insidan av mina fingertoppar.
Det gjorde extremt ont, smärtan spred sig upp i armen och jag ryckte den åt mig.
Försökte förklara att det gjorde ont men personer runt mig som hade fått den här behandlinge förut övertalade mig att det inte skulle göra så ont och att det var värt det för det var ju så "skööönt" efteråt.
Hon tog handen igen och fortsatte med rivjärnet.
När hon var klar hade insidan av mina fingertoppar hyvlats ned med nästan en centimeter.
Men det var inget blod och inga köttiga sår.
Insidan av fingrarna såg ut precis som utsidan, dvs hudfärgat och "hudkonsistens".
Som att mina fingrar var gjorda helt av hud!
Men de var väldigt mjuka efter att ha legat i vatten så länge.
Nu såg de förföärliga ut, ungefär som en ost ser ut här man rivit hälften,
det gjorde fruktansvärt ont.

Im an excellent driver

Kom på en annan dröm jag hade inatt. Jag körde vår bil, på väg mot Vetlanda, skulle hälsa på mina kusiner.
(ps. Långben har också en kusin i Vetlanda, det har jag läst i Kalle Anka.)
Det körde en bil framför mej, vart jag än skulle så svängde den först, åt samma håll.
Som om jag följde efter den.

Killen som körde vände sig om och stirrade mig i ögonen och log ondskefullt.
Han var vacker men läskig.
Typ, mohaha följ efter mig, jag vet hur du kör.
Efter många svängar och läskiga blickar svängde jag av åt höger, på mina kusiners gata, och killen i bilen svängde åt vänster.
Jag andades ut och körde in på uppfarten.
Oooops, då upptäcker jag att jag inte alls kört till mina kusiner utan in på bakgården till ett stort läskigt hus.
De som bodde där verkade arga och jag riv-backade (kan man säga så?) och svängde tillbaka, alldeles livrädd.


pojken som flög ur bilen och dog

Drömde en gång att jag varit och handlat i ett stort varuhus. Hade packat cykeln full med matvaror, och cyklade ut ur själva varuhuset genom en svängdörr.
Väl utanför stannade jag och frågade en tant om det var okej att jag hade cyklat genom svängdörrarna, var lite orolig att det var något man inte fick göra, trots att jag sett andra göra det. Hon sa att det var lugnt, och när jag bad om vägbeskrivning dit jag skulle pekade hon på en sidogata till vänster.
Där cyklade jag in, och kom fram till en korsning med rödljus.
Från motsatt håll kommer en bil sakta rullande, saktare och saktare.... den kör mot rött, men som tur är så finns det inte en bil inom synhåll, inte en människa heller för den delen. Det är lite ruskigt, löv virvlar omkring i ett tydligt höstväder. (höll på att skriva hästväder..hihi undrar vad det skulle vara för väder?)
När bilen närmar sig upptäcker jag till min förvåning att det inte sitter någon vid ratten. Konstigt. Sedan hör jag någon som ropar:
"Diddi!!!"
"Diiiiiiiiiddiiiiiiiii!"
"DIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIDDIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII!"
Det kommer från bilen. Jag lämnar cykeln och småspringer fram mot bilen. Det sitter en liten pojke i passagerarsätet. Han är så liten att jag först inte ser honom utan måste luta mej in över bilen, som är öppen och alltså inte har något tak.
Pojken kan inte vara mer än två-tre år gammal, jag lyfter upp honom ur bilen, han fortsätter skrika efter Diddi.
Jag ser mig omkring och upptäcker att det ligger någonting på vägen lite längre bort, där bilen kom rullande ifrån. Jag lämnar pojken på marken vid bilen och går för att se efter vad det är.
När jag närmar mej upptäcker jag att det är en ung kille, han rör sej inte och det är uppenbart att han är död. Vissa kroppsdelar är helt mosade. Jag mår illa, det är en hemsk syn, kväljande vänder jag mej om och upptäcker att pojken har gått nästan ända fram till mej. "Didiiiiiii!" ropar han och pekar på den döde.
Snabbt tar jag tag i pojken och håller för hans ögon så han inte ska behöva se den sargade kroppen.
Jag försöker låta positiv och säger att vi ska gå tillbaka till bilen. Jag tar honom i handen och drar bort mot cykeln.
Jag är alldeles yr och vet inte vad jag ska ta mej till, försöker sätta pojken på pakethållaren men det funkar inte så bra. Hela tiden är vi ensamma och ingen hjälp tycks att få. Av någon anledning tycks "diddi" ha flugit ur bilen och dött av fallet.

that was it.
Vet inte vad det kan betyda men pojkens röst när han skrek "diddi" var väldigt genomträngande i hela drömmen. Mycket gäll röst som påminner lite om
katten som pratade i en annan dröm (om banken).