tacktack

Jag drömde att det var gay pride-festival i min stad. Samtidigt hade söndagsskolan ett maraton-lopp och hinderbanor som jag lovat att vara med på, eftersom min syster skulle komma dit med sina två barn (!) som jag aldrig träffat tidigare, trots att devar bortåt fem år gamla.
Jag var fortfarande hemma och letade efter något i öppna spisen. Släckte elden och kröp in och letade och letade. Det var ett litet rum längst inne där det hängde fullt av saker på väggarna. Jag hittade den gamla leksaks-grävmaskinen vi hade i sandlådan när jag var liten. Den var rostig och trasig och jag blev sorgsen och kröp ut igen.

Jag gick genom stan, det var hundratusentals utklädda människor som gick i en strid ström, åt motsatt håll som jag skulle. Jag såg min syster lite längre bort, tillsammans med sin pojkvän och deras två barn. Jag tänkte att det inte var han som var pappan till barnen och undade om han visste om det. När jag äntligen nådde fram till dem såg jag att barnen var exakta kopior av pojkvännen, men trodde fortfarande inte att det var han som var pappan. De hade något de var tvugna att göra och gick iväg medans jag skyndade vidare mot söndagsskolans maraton.

Över staden flög ett 10-tal luftballonger, alla med sönderrivna och trasiga ballonger, en del hade inte ens någon ballong och korgen störtade handlöst mot marken, lämnandes endast en rökpelare efter sig. De som hade ballonger störtade de med, eftersom det var stora revor och hål överallt, ibland var det bara en halv ballong.
Jag fick lite panik och undade hur det hade gått för människorna i korgarna, om de dött eller skadats. Men så kom jag fram till söndagsskolans samlingsplats och stötte bort katastrof-känslan.
Maraton-löparna kom springandes med sina nummerlappar, och jag kom på att jag lovat träffa min andra syster, så jag började återigen försöka ta mej i motsatt riktning mot alla andra för att leta efter henne. Jag började göra ett alternativt maraton-lopp de hade ordnat, där man ska ta sig förbi olika sorters hinder. Man sprang en bit, så kom man till en station där någon hade ordnat ett hinder, exempelvis skulle man ta sej förbi fyra hundar på ett stopp, först blev jag rädd men sen såg jag att det bara var söta små hundvalpar så det var inget problem.
Lite senare kom jag till ett vägskäl, där satt en pil på sned som visade vilken väg man skulle fortsätta på. Jag tyckte det verkade lite mystiskt men pilen pekade mot en dörr i en byggnad så jag gick in där, och befann mej på en liten plattform i ett vattenfyllt rum. På andra sidan fanns en plattform till, där det stod en man och ropade att jag skulle hoppa över till honom. På något sätt lyckades jag hoppa hela vägen och nu väntade själva hindret som mannen skulle ha hand om.
Jag tittade på honom och han såg inte ut som en kyrklig person, han log och blåste ut ciggarettrök, och sa att jag ta mej förbi hans hundar. Plötsligt dyker det upp en flåsande best till hund som attackerar mej. Jag slänger mej ut i vattnet i hopp om att undkomma, men hunden hoppar efter och beter sej som en delfin i vattnet, jag har ingen chans att komma till den andra plattformen utan måste slåss med hunden i vattnet.
Jag försökte hålla tag i hundens huvud hela tiden för att den inte skulle kunna hugga mej men det var svårt och jag fick hugg efter hugg. Tittade upp mot mannen som stod på plattformen med ryggen till, han hade ingen tröja på sig och jag såg att han själv hade flera hugg över hela ryggen.
Hunden dök ner och högg mot mina ben, simmade upp och högg mot huvudet, jag kunde inte hålla fast den och insåg att jag inte skulle klara mej.

Jag drömde att jag tre kvällar i rad hade ihop det med tre olika personer. De två första var bekanta till mej, först en gammal klasskompis och sedan en kille som jag bott granne med. Men den tredje och sista var en random kille som var utklädd till Jokern i batman, fast han hade bara sminkat halva ansiktet.
Jag lovade dem alla att de var "den enda" och att jag absolut inte skulle träffa någon annan, ändå gjorde jag glatt det dagen efter utan samvetskval. Dock var jag lite rädd för vad som skulle hända i skolan på måndag, eftersom de alla tydligen pluggade/jobbade där.

Jag drömde att jag och en kompis bröt oss in i skolan en kväll, fast den var stängd. Det var den största byggnaden jag någonsin sett, och vi gick vilse hela tiden.
Vi kom till massa olika avdelningar, bland annat en second hand-butik och ett cafe som man var tvungen att klättra uppför ett mindre berg för att nå. Jag var höjdrädd. Det är jag jämt i drömmar nuförtiden, och får svindel.
Ett barn klättrade glatt förbi mej och jag kände mej lite dum som var så rädd.
Väl uppe vid cafeet var man tvungen att hoppa flera meter ned på en plattform, för att kunna beställa.
När vi hoppat dit upptäckte vi att det var stängt, naturligvis, vi hade ju brutit oss in.
Vi insåg att vi kommit bort från lektionssalarna och tänkte gå ut ur byggnaden via en jättestor parkeringslokal. Det var läskigt, och en bil körde omkring och förföljde oss, eller så var det vi som förföljde den jag vet inte säkert. Det hela slutade iaf med att vi slängde oss in i en hiss och sakta lyftes uppåt, sedan kunde vi gå ut utomhus.
Vi frågade en kvinna om vägen till lektionssalarna och hon sa att de låg "miles away" och visade oss i rätt riktning.
Vi gick hur länge som helst längs byggnaden, och kom fram till en vägg med fönster som vi kände igen, det var våra lektionssalar! Vi satte oss att vila mot väggen en stund, det var varmt och skönt, solen sken och vi slappnade av.

Nästa dag i skolan hade vi en gästföreläsare som visade sej vara en gammal vän till mej från australien. Hon skulle prata om rökning och hur skadligt det var för oss.
Med sig hade hon en stor brun penna, som vi fick slicka på. "såhär smakar det att röka en cigarr" sa hon, och det smakade jätteäckligt.
Det var dålig stämning i klassen och några såg ut som att de inte sovit på en vecka, själv var jag ganska pigg trots att vi vandrat omkring i skolan hela natten.

Inatt drömde jag att jag var i mina kompisars lägenhet, satt i köket. De hade två råttor, som betedde sig precis som katter. Katt-råttorna hade lärt sig att öppna fönstret och trots att de bodde på översta våningen lyckades de klättra ner medans jag förundrat tittade på.
När mina vänner upptäckte vad som hade hänt blev de jättearga, tydligen fick råttorna inte gå ut.

Lite senare var jag i england, och det var nyår. Jag ville umgås med mina systrar men de skulle jobba båda två. Vi bestämde att jag också skulle jobba, fast jag inte alls såg fram emot det, visste att det skulle bli väldigt tråkigt.
För att göra mej nyårs-fin tog jag en handfull hårvax och smetade ut i håret, det såg hemskt ut.

Drömde inatt att jag satt i en bil med min kompis, hennes morfar, och några andra.
Det var uppenbart att morfarn var påven, och allting vi gjorde var väldigt viktigt.
Vi åkte längre och längre norrut i Sverige och jag tyckte det var spännande eftersom jag aldrig varit så långt upp förut. Naturen var helt annorlunda, en brun svampliknande växt täckte marken, och det var bergigt.
Plötsligt kör chauffören rakt upp på bergväggen. Det var tydligen okej att göra när man kör runt på påven. Men väggen var alldeles för lodrät och plötsligt faller vi bakåt i en volt.
Vi landar skrattandes utanför bilen och säger saker i stil med "så tokigt det kan bli".

Inatt drömde jag att jag var i Thailand, på en jätteliten ö som var otroligt vacker, med en tallskog som var omringad av långa fina sandstränder på alla sidor.
Jag och tre kompisar skulle bada. Men vi ville klättra upp i en tall för att hoppa ned i havet, det verkade kul och var tydligen ganska vanligt.
Jag var lite tveksam eftersom jag hade skräck för både höjder och vatten, men lät mej övertalas.
När vi klättrat upp märkte jag att det var den högsta tall jag någonsin sett! Den var högst på ön, och man hade väldigt fin utsikt. Jag blev dock stel av skräck när jag kollade nedåt, det var minst hundra meter till marken! Jag klamrade mej fast vid stammen och förklarade för de andra att jag vägrade hoppa. De tyckte jag var löjligt och sa att de skulle hoppa först, för att visa att det inte var farligt. En efter en hoppade de ned i havet, och ropade upp till mej att det var kul, och inte alls farligt! Jag tänkte att det faktiskt verkade helt okej, och började förbereda mej på att hoppa.

Eftersom tallen växte några meter från havet tog jag ett jättesprång för att landa så långt ut som möjligt och undvika att slå i botten. Men det skulle jag inte ha gjort!
Fallet tog lång tid, och var till en början ganska härligt, tills jag hörde ropen från mina vänner och upptäckte att jag flugit jättelångt ut i havet!
"Varför gjorde du sådär!? Det var dumt! Orkar du verkligen simma hela vägen in igen!?" ropade de från stranden.
När jag landade var jag flera hundra meter ut i havet, och plumsade ned med en väldig kraft, sjönk ned, och flög upp igen som en studsboll, för att återigen landa i havet minst lika långt bort.
Nu såg jag knappt folket på stranden längre, och jag kände mej dum och hjälplös, men försökte rycka upp mej med tanken att om jag börjar simma, kanske de kommer och hämtar mej i en båt.
Så fort jag landat kom dock strömmar och jag gled i en väldig fart längre och längre bort. Plötsligt kände jag hur jag sögs nedåt!
"Det är undervattensströmmar" hann jag tänka innan jag hjälplöst sprattlande sjönk längre och längre ned under ytan.

Drömde inatt att jag satt i en skola och försökte läsa tillsammans med några klasskompisar, och tre extremt kelsjuka hundar. Rummet vi satt i var ganska litet och väldit mysigt, men jag hade svårt att koncentrera mej så jag gick in i rummet jämte som var ännu mindre. Där satt jag en stund och läste och klappade på en av hundarna som följt mej in. I andra änden av detta rum fanns en dörr som stod öppen, den ledde ut till en jättestor lokal där det var helt mörkt.
Plötsligt hördes höga morrande ljud från mörkret, "min" hund blev skiträdd och stack genast ut till det andra rummet och gömde sej tillsammans med de andra hundarna under bordet.
Jag och mina klasskompisar blev alla rädda, och satt vid bordet och lyssnade på ljudet och fantiserade om vad för slags monster det kunde tillhöra. Hela staden var tydligen i skräck, och fler personer anslöt sej till vår rädda lilla grupp. Jag tittade ut genom en dörr och såg brandbil efter brandbil köra förbi (alla var gula, och brandmännen var också helt klädda i ljusgult) och lastbilar med stora burar på.
Efter ett tag vågade jag mej ut på en egen "expedition" och smög genom grannens trädgård. De hade glömt ta in utemöblerna fast det var så kallt. Dem smög jag förbi, och massor av tvätt som hängde överallt i trädgården. En sur brandmanskvinna kom springade med ett bylte kläder som tydligen blåst in i brandbilen.
Allt det här är så konstigt tänkte jag, eftersom det inte bor någon i det här huset. Men så såg jag en man som gick omkring i andra änden av trädgården med en lie, och slog gräs. Han kanske har flyttat hit tänkte jag.
Jag kom fram till utkanten av trädgården, där var ett vattenfyllt djupt hål i marken med lite blommor och saker runt omkring, såg lite ut som en slags grav. När jag kikade ned i vattnet såg jag det längsta svärd jag någonsin sett. Det bara låg där och "svävade" i vattnet några decimeter under ytan.


Senare drömde jag att jag var ute och gick tillsammans med min kompis, plötsligt började vi springa! det var otroligt härligt och vi sprang snabbare och snabbare på små stigar bland vackra berg. När vi kom hem var vi helt svettiga men bestämde oss för att det var löjligt att duscha. Jag mötte en klasskompis och han var jätteledsen och berättade att han varit i berlin där ett gäng nynazister kommit fram och kramat honom. Tydligen tog han detta jättehårt och var nu deprimerad.