tacktack

Drömde inatt att jag flyttat in i en lägenhet i ett ganska stort hus, tillsammans med några främlingar. De var släkt allihop, och två av dem var gifta. De hade inget bra äktenskap och bråkade väldigt mycket. Det visade sej att mannen hade en annan kvinna vid sidan av, och frun blev jättearg och skrek på honom:
"This is inexcusable! I could have forgiven you for buying a whore for 100 000, if you just met her once, but a baby, a baby!! That i can never forgive you for!!"
Tydligen hade han gjort kvinnan gravid. Jag tyckte det var jobbigt när alla bråkade och skrek på varandra så jag gick in på mitt rum och tittade ut.

Huset låg vid havet, och jag hade utsikt över en lång strand, dock inte en sandstrand utan mer stenar, gräs och grus. Men det var vackert, och över stranden låg en stor skog. Mellan skogen och stranden fanns ett litet hus, och jag såg att en man stod helt stilla precis bakom det.
Jag undrade vad han höll på med, och tänkte att han kanske tog skydd mot vinden och regnet, för det var ganska dåligt väder ute, och havet var vågigt.
Då upptäckte jag en annan man på stranden, som gick omkring med en trädgårdsslang och vattnade på stranden. Plötsligt verkade det som att han hörde att någon var bakom huset, för han stannade upp och spejade på huset och skogen. Han gick lite närmare, och drog upp vattenslangen och sprutade vatten vid sidan av huset, i en jättestark stråle, som en brandman. Jag såg att den andra mannen blev rädd, och försökte gömma sej mer närmare huset, Vatten-mannen gick sakta runt huset medan den andra mannen också gick runt, fast på motsatt sida föratt gömma sig. Plötsligt bytte vatten-mannen håll och sprang runt och sprutade vatten på den andra mannen så att han flög iväg in mot skogen.

Jag hade tröttnat på att lyssna på bråket i lägenheten, och begav mej ut i den allt mer tilltagande blåsten. Vatten-mannen var borta och jag promenerade längs stranden, gick runt huset och satte mig på lä-sidan. Där var det verkligen lä, ingen blåst och inget regn, det var t.o.m. ganska varmt och skönt.
Jag satt där en stund och nästan somnade, det kändes så tryggt. Sen upptäckte jag att våra grannar, på nedre våningen av huset, stod och stirrade på mej genom ett fönster. Efter ett tags stirrande kom en tjej utspringandes för att slänga soporna. När hon slängt dem ropade hon till mej och undrade om jag inte ville komma in, de skulle tydligen ha fest! Jag ville inte utan satt kvar på samma plats och slumrade till.

Lite senare satt jag på kaj-kanten/bryggan som var på andra sidan huset, tillsammans med massa andra människor och en gammal kompis. Det var ganska varmt och svettigt och några badade trots att det var rätt sent på dagen. Jag och kompisen bestämde oss för att också svalka oss i vattnet, vi drog av oss kläderna och hoppade i. Det var skönt och jag simmade runt lite, sen upptäckte jag att alla andra hade gått upp utan jag och min kompis. Vi hängde på kaj-kanten och pratade om att vi kanske skulle gå upp, för egentligen var det förbjudet att bada såhär sent.
Plötsligt lossnar en stor bit av kajen/bryggan, den biten vi hänger på. Vi dras snabbt med ned under ytan, mot ett hål vid botten.
Jag blir jätterädd och tror att vi ska drunkna, men håller mej lugn för att lugna min kompis, det kommer gå bra.
Vi åker in genom hålet, som är precis stort nog för hela kaj-biten att komma igenom, och hamnar i en stor sal. Vi är fortfarande under vatten och luften börjar ta slut, så vi börjar simma tillbaks mot hålet, plötsligt täpps det igen av en ny bit kaj/brygga, och håller emot och trycker ut biten lite så att min kompis kan simma ut.
När hon kommit ut ser jag min lärare titta in, jättearg, och jag frågar om han inte kan flytta på kaj-biten så att jag kan komma ut. Han skäller ut mej och skriker att: "Ska jag behöva göra allting själv jämt, när du ändå är där inne kan du väl ordna upp bitarna som jag hämtar!!"
Så jag får stanna kvar i det stora utrymmet, som mest liknar en lager-lokal, och pussla ihop bitarna från kajen, de är formade ungefär som tetris-bitar och inte alltför svåra att stapla bara man tänker efter.

Jag drömde att jag var i mitt föräldrahem, det var tidigt på morgonen och jag vaknade för att det var så varmt. jag var ensam hemma, det var tyst och skönt. Jag öppnade ett fönster och det började blåsa ganska mycket där inne, så mycket att jag började undra om det var något som inte stod rätt till för det var inte normalt att det blåste så mycket genom bara ett fönster.
Jag tänkte att det berodde på att dörren där nere var öppen, så att det blåste genom hela huset.
Då är det nog för att min lillebror kommit hem, tänkte jag och bestämde mej för att gömma mej för honom, han visste inte att jag var hemma.
När han kom upp och skulle gå in i sitt rum hoppade jag fram och skrek allt vad jag hade, han blev jätterädd och skällde ut mej för att ha skrämt honom så.

Sen lyssnade vi på radion och fick veta att Berlin blivit flygbombat, och jag tänkte att det var därför min kompis brutit benet, jag blev rädd att hon skulle skadas mer. Sen kom jag ihåg att det var Norge hon var i och inte Tyskland, då blev jag väldigt lättad.

Drömde inatt att jag var på en skidort (vilket jag kunde ha varit).
Det snöade och snöade och snöade, mer än det någonsin gjort tidigare.
Man såg bara någon decimeter framför sig, knappt det, och det var svårt att andas.
Jag ville inte klaga, för vi hade ju önskat snö, men det var kallt och mina fötter blev hela tiden blöta.
Jag tog på mej dubbla sockar, och ett par till, men på något vis lyckades jag bli blöt iallafall.
Jag frös och tog på ett par sockar till, och ett par till, och ett till!
Inget hjälpte och jag tog på sockar efter sockar i all oändlighet.

Jag drömde inatt att jag var med i Spice Girls. Vi var bara två personer och jag kallades för Ginger. Vi skulle öva på vårt nummer, jag och den andra spice girlen. Vi åkte högst upp i en stor byggnad, det fanns en trappa men den var livsfarlig, man var tvungen att hoppa sista biten över ett avgrundsdjupt hål, och svinga sig i en lampskärm. Så vi tog alltså hissen. Men den var inte säkrare för det, tålde inte riktigt vår vikt och svajade hela tiden, ibland sjönk den nedåt istället för uppåt och det kändes som att den kunde falla när som helst.
När vi äntligen kom upp på vindsvåningen var jag tvungen att byta om till obekväma kläder som bara var gjorda av pärlor.

Lite senare var jag ute och gick på en marknad och tittade på en slags utställning, ett utomhus-museum. Där fanns massor av leksaker som jag lekt med när jag var liten, mest bilar och tågbanor. En liten mugg var fylld av rykande varm choklad, mannen jämte mej tog upp en termos och hällde över den varma chokladen i den. Jag sa åt honom att han inte skulle göra så, han förstörde ju utställningen, men han tyckte inte att det gjorde något eftersom det var muggen som var utställd, inte chokladen.
Några meter längre bort upptäckte jag ett litet skåp där det stod chokladpraliner på hyllorna. Jag tänkte att det var skåpet som var utställt och inte chokladen, så jag öppnade och tog en bit. Precis när jag stoppat den i munnen kom en man och förklarade hur dyrbar hans samling av chokladpraliner var, och vilket jobb han lagt ned på att samla ihop dem. Jag hoppades att ingen sett mej ta en, och började avlägsna mig så fort som möjligt, när mannen upptäckte att en bit saknades.
"Nu kommer han nog aldrig mer vilja ställa ut sin samling på en utomhus-utställning", tänkte jag medans jag sprang därifrån, tuggandes på chokladpralinen.

Sen vaknade jag och upptäckte att jag dragit upp rullgardinen i sömnen.