bygg inte in mej i golvet

Drömde att familjen hade hyrt en stuga, den var väldigt ödslig och läskig. Först sov alla där sen åkte dom iväg men Sofia och jag stannade. Vi hade en bil och åkte åt andra hållet. Kom fram till en opera där vi mötte upp med ett annat gäng vänner.
"Nu ska vi sjunga karaoke!" sa dom. "För en opera-publik."
Jag blev lite förfärad, jag kan ju inte sjunga. Och för en publik som är van att lyssna på opera...hur skulle det gå?
Medan vi väntade satt vi backstage i några rum och pratade. Helt plötsligt dök det upp en grupp dansande kvinnor och män. De gjorde volter och dansade liksom lite smygande och spindel-likt. Jag fäste inte så mycket uppmärksamhet på dem tills jag upptäckte att de höll på med något väldigt konstigt. När jag tittade upp hade de nämligen byggt en liten upphöjning, någta meter brett, på golvet. Ungefär som en liten scen.
Jag blev överraskad och lite nyfiken och börjad iaktta dem, de var glada och målmedvetna. Jag började småprata lite med en man som kom fram och satte sej jämte mej.
Helt plötsligt såg jag att de höll på att bygga in någonting under scenen, det såg ut som människoben! Det var ju jättemånga människor!!! De hade tagit alla mina vänner och byggt in i golvet!!!!!
Jag kunde inget göra för nu höll mannen fast mej så jag inte kunde röra mej. Jag såg att alla "fångar" blev i hopbundna mot skidor och stavar, så att de skulle vara raka.
Nu var dom flera stycken som höll fast mej, fram kom ett par stavar, och började binda ihop mina ben.
Sen minns jag inte så mycket men efter ett tag var jag en trappa ner, på väg att göra något kriminellt. Jag tror att jag övertalat dem att låta mej hjälpa dem istället.
Mitt jobb låg en trappa ned, jag jobbade i en stor Ica-butik och skulle stjäla grönsaker. Det var lite läskigt men det gick bra, jag kände ju de som satt i kassan så jag kunde bära ut lite vad jag ville utan att de skulle bli misstänksamma. Pappa skulle skjutsa hem mej i en bil, han jobbade också där och hade precis slutat. Det var soligt och fint, en riktig sommardag. Det kändes precis som när jag jobbade på MetsäTissue. Då upptäckte jag att klockan bara var halv två. Jag skulle ju inte börjat jobba förrän kl tre. Tre till sex skulle jag jobba. Pappa sa att jag börjat redan kl tio.
Åh, vad onödigt.
Nu var jag tvungen att gå in och jobba en gång till.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback